Har under en längre tid känt mig omotiverad till jobbet. Detta beror dels på att cheferna inte tar sitt ansvar o tar tag i de problem som finns, men även att jobbet känns som ett ekorrehjul som bara går om o om o om igen...
Jag har hållt ögonen öppna för o se om det finns nått annat jobb att söka, o nu har det hänt! Idag skickade jag in en ansökan till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Håll tummarna för att det går vägen!!
Idag var det dax för hundkurs igen. Förra veckan kändes det inte alls bra. Diablo hittade ett nytt hatobjekt o hade väldigt svårt att släppa det. Det var inte bara en gång under den kvällen som jag hade tårar i ögonen o bara ville ge upp! Tur som va så fick Rebecca o Erik (kursledarna) mig på bättre tankar, o vi fick till ett riktigt bra avslut på kvällen!
Så idag var det med blandade känslor som jag åkte till kursen. Vi började med en gemensam promenad, där Diablo fick gå sist. So far so good! Men så fort vi skulle börja träna på hundmöten o Storm (hatobjekt 1) vände sig om så drog Diablo igång! Även när Ronja (hatobjekt 2) kom nära så taggade han igång! Övriga hundar sket han fullständigt i...
Rebecca tyckte då att vi skulle försöka lösa upp "knuten" mellan Diablo o Ronja. I början gick det inte alls, men ju längre tiden gick desto bättre gick det. O tillslut så brydde han sig knappt om o snegla på henne. Yes!!! :-)
Efter fikastunden var det dax att plocka ut hundarna igen. Jag höll mig medvetet lite på avstånd från de andra, just för att jag ville hålla kvar den goa känslan o jobba upp hans positiva humör. Det visade sig vara en bra taktik för han brydde sig knappt om något annat, varken hatobjekt 1 eller 2. ;-)
Vi avslutade hela passet med att Diablo fick ha långlina på, o på det viset simulera att han var lös. Jag gick fram o tillbaka framför de andra hundarna med Diablo "lös" o det gick kanonbra!! En gång spände han upp sig o ville börja mucka gräl, men det räckte i stort sett med att påminna honom om att det var med mig han skulle va så släppte han det.
En klockren inkallning framför alla hundar fick avsluta kvällens kurs för mig o Diablo innan vi sprang till bilen.
Har en härlig känsla i kroppen efter kvällens framsteg! Tänker leva på detta så länge jag kan! Vem vet, snart kanske det kommer ett bakslag igen...
Vaknade till klarblå himmel o strålande sol imorse, perfekt väder för en ridtur! Hämtade upp svärmor o drog iväg till stallet.
Testade den nya barbacka-jorden idag, tycker nämligen att jag får mycket bättre kontakt med Fylkir utan sadel men vill ändå ha stödet av stigbyglar.
Det var en härlig tur, Fylkir lyssnade bra o gick ner på tygel åt båda hållen. På hemvägen red jag på lång tygel o bara njöt...
Rätt vad det var så blev Fylkir skrämd av något o stack iväg i världens fart!! Jag tappade stigbyglarna men lyckades klamra mig kvar ändå. Gjorde allt för att försöka få stopp på honom, men det gick bara fortare o fortare!
Jag visste att jag var tvungen att få stopp på honom innan svängen, annars skulle jag ramla av! Dessvärre så misslyckades jag med det, så när svängen kom lyckades jag inte klamra mig fast längre. Jag flög som en vante, rakt in i ett träd, medan Fylkir sprang vidare hemåt!
Jag blev liggande ett tag o kippade efter luft. Ryggen hade fått sig en rejäl smäll mot trädet.
Väl uppe på benen igen ringde jag svärmor så hon gick komma o möta upp mig o fånga in Fylkir. Knäppa häst!!
Känner mig rejält mörbultad nu o har ont i både rygg, nacke o huvud. Hoppas att det ger med sig inom några dar, annars får jag nog kolla upp det...
